Viktiga årtal och datum

1473    
Nya Lödöse (=Gamlestadens stadsdel) får stadsprivilegier av Sten Sture den äldre, och givetvis kyrka och kyrkoherde.

1617    
Örebro stadga förbjuder på det strängaste katoliker att vistas i Sverige. Undantag görs för främmande makters ambassadörer och deras personal. Mässa får firas av legationsprästen på ambassadens område. En svensk konvertit skall landsförvisas och, om han värvar proselyter, straffas han med döden.

1619
Gustav II Adolf ger stadsprivilegier åt Göteborg.

1624    
Sept. Två framstående svenska män blir p.g.a. sin katolska tro avrättade på Stortorget i Stockholm.

1772    
En tysk legationspräst i Stockholm besöker Göteborg och påträffar där 50 katoliker.

1781    
Gustav III:s toleransedikt: Utländska katoliker i Sverige får ha egen kyrka och präst och bilda en församling.

1782    
Pater Martin Effertz från Stralsund i Svenska Pommern besöker Göteborg och påträffar där 40 katoliker.

1783    
Sept: Sverige blir ett apostoliskt vikariat (= förstadium till ett katolskt stift).

1784    
Stockholms katolska församling bildas och omfattar hela Sverige.

1785    
Den förste apostoliske vikarien besöker Göteborg; träffar där och i Uddevalla och Alingsås 135 katoliker.

1805-1820
Endast en katolsk präst är verksam i Sverige.

1855    
Det blir tillåtet för lutheraner i Sverige att bevista andra kristna samfunds gudstjänster.

1857    
Anglikansk kyrka invigs i Göteborg.

1858    
Sex svenska konvertiter utvisas ur landet.

1860    
Första dissenterlagen: Viss religionsfrihet för svenskar; ”främmande trosbekännare” kan få bilda församlingar och förvärva mark för kyrkobyggnader.

1861    
En katolsk präst bor i Göteborg några månader för att förbereda bildandet av en församling.

1862    
En katolsk församling grundas i Göteborg, där det bor 50 katoliker (tyskar, fransmän och italienare). Församlingen är den andra katolska församlingen i Sverige. Den omfattar också västra och södra Sverige. Församlingen får samma år tillstånd att förvärva mark till en kyrka.

1864    
En katolsk präst stationeras varaktigt i Göteborg.

1865    
10 - 11 juni: Församlingens första kyrka, S:t Josefs kyrka vid Spannmålsgatan 18, invigs.

1870    
Sedan en katolsk församling detta år grundats i Malmö, omfattar Göteborgs församling Bohuslän, Västergötland, Dalsland och Värmland.

1873    
April: Franska Josefsystrar öppnar skola i Göteborg för katolska barn. 31 okt: Ny dissenterlag ger ökad religionsfrihet åt katoliker och andra “främmande trosbekännare“.

1885    
Aug: Tyska jesuitfäder övertar ansvaret för Göteborgs församling, där de verkar till 1913.

1894    
Elisabethsystrar börjar bedriva privat sjukvård i Göteborg. Verkar här till 1950.

1898    
Göteborgsprästerna börjar regelbundet fira mässa i Borås.

1899    
Omkring 2 500 katoliker i hela Sverige med kyrkor i Stockholm, Gävle, Göteborg och Malmö.

1911    
De katolska församlingarna i Sverige fråntas rätten att föra församlingsböcker med offentligt vitsord.

1913    
Holländska präster tillhörande Jesuhjärtakongregationen övertar ansvaret för Göteborgs församling. De verkar där till 1936.

1923    
5 aug: Prefekten för propagandakongregationen, kardinal Willem van Rossum, besöker församlingen i Göteborg.

1928    
Församlingen köper två tomter vid Heden för uppförande av ny kyrka, prästgård och skola.

1932    
Borås får katolskt kapell.

1937    
31 okt: Grundstensläggning till den nya kyrkan, Kristus Konungens kyrka.

1938    
Josefsystrar slutar leda katolska skolan, som fortsättes av tyska skolsystrar av kongregationen Notre Dame. 25 sept: Sista högmässan i S:t Josefs kyrka. 2 okt: Första högmässan i Kristus Konungens kyrka. Församlingen har 500 medlemmar.

1940    
22 sept: Orgelinvigning i den nya kyrkan.I Sverige finns 5 000 katoliker; drygt hälften är födda i Sverige.

1948    
Borås, som tidigare betjänats från Göteborg, får bosatt präst.Kyrkomålaren professor Gebhard Utinger från Zürich börjar dekorera kyrkan med frescomålningar.

1951    
7 sept: Nordens största mosaik - framställande Kristus som konung - bekostad av Pius XII - är färdiguppsatt i kyrkans korabsid. 20 - 21 okt: Kristus Konungens kyrka blir högtidligt invigd (konsekrerad: Första kyrkokonsekrationen i Sverige efter reformationen).

1952    
Ny religionsfrihetslag träder i kraft: varje svensk får utöva den religion han vill. Förbehållslös rätt att utträda ur Svenska kyrkan efter muntlig anmälan. Kloster får inrättas, men endast med Kungl. Maj:ts tillstånd. Begreppet “främmande“ trosbekännare utmönstras.

1953
Församlingen, vars territorium - inklusive annexförsamlingen Borås - omfattar Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län, Skaraborgs län samt Fjäre och Viske härader av Hallands län, har minst 1 500 medlemmar. Församlingen har fyra präster, av vilka en främst betjänar italienska katoliker. Genom en påvlig bulla upphöjs det svenska apostoliska vikariatet till självständigt stift med biskopssäte i Stockholm.

1958    
Med undantag för sommarmånaderna firas numera varannan vecka mässa i Lidköping samt en gång i månaden i Trollhättan och Skövde.

1959    
Antalet katoliker i landet har stigit till 28 000 på grund av invandring efter andra världskriget. 
Skolsystrarna köper en stor 1920-talsvilla på Viktor Rydbergsgatan 12. Dit förläggs systrarnas bostad samt kindergarten/lekskola.

1961    
Församlingen räknar ungefär 3 000 medlemmar i Göteborg. Ytterligare 600 bor i diasporan och fördelas där på följande sätt: Lidköping 204; Trollhättan 93; Skövde 70; Uddevalla 68; Alingsås 35; Nossebro 28; Mariestad 23; Tollered 20. 1 maj: Tre Mariasystrar kommer till Göteborg för att hjälpa till med församlingsarbetet. De verkar här till hösten 1974. Från början av september är en av de i Sverige verksamma jesuitfäderna stationerad i Göteborg som präst, huvudsakligen bland studenter och akademiker. Denna verksamhet fortsätter till sommaren 1974. 22 okt: Det första spadtaget tas till en skolbyggnad invid Kristus Konungens kyrka. Skolan kommer att heta Drottning Astrids skola.

1962
3 febr: Grundstensläggning till det nya skolbygget. 25 aug: Drottning Astrids skola invigs. Den har 120 elever, fördelade på sex årskurser. 26 aug: Församlingens 100-årsjubileum firas.
Mässan börjar läsas vid ett provisoriskt altare med prästen vänd mot församlingen.

1963    
Maj: Omändringsarbeten i koret - flyttning av altaret närmare församlingen samt flyttning av kommunionbänken närmare koret. 4 dec: Andra Vatikankonciliets konstitution om den heliga liturgin (“Sacrosanctum Concilium“ ) offentliggöres. Mera aktivt deltagande av församlingen i gudstjänsterna önskvärd. Bruket av latinet skall bevaras i den romerska riten, men folkspråket ges större utrymme i läsningar, uppmaningar samt vissa böner. Jesu små systrar kommer till Göteborg; flyttar 1971 till Stockholm.

1964    
Fr. o. m. den 1 maj läses episteln och evangeliet i alla mässor (utom i högmässan) enbart på svenska. 21 nov: Vatikankonciliets dekret om ekumenik (“Unitatis Redintegratio“) utfärdas. Det leder till större öppenhet mot andra samfund.

1965    
Fr. o. m. detta år firas mässan (utom vissa latinska högmässor) på svenska med prästen vänd mot folket. 1 sept: Skaraborg avskiljes som annexförsamling med egen präst och centrum i Lidköping.

1966    
3 sept: Skaraborgs församlings kapell i Lidköping invigs.

1969    
Ny ordning för mässan träder i kraft: det blir fler olika läsningar, kalkkommunion tillåts vid vissa tillfällen och gemenskap mellan präst och menighet betonas. 19 juni: Byggandet av studiegården Johannesgården med kapell och förskola vid Önneredsvägen i Tynnered startas. 5 aug: Fyra tyska Sacré Coeur-systrar anländer till Göteborg. De handhar ansvaret för Johannesgården.

1970    
5 juni: Johannesgården invigs. Fr.o.m. sommaren detta år fram till 1982 är en svenskfödd benediktinpater rektor där.

1971    
1 jan: En kyrka byter samfund; katolska församlingen i Borås köper Tullenkyrkan av Missionsförsamlingen. 2 okt: Den nyförvärvade kyrkan i Borås invigs.

1972
1 jan: Skaraborgs församling blir kanoniskt upprättad som självständig. April: Italiensk jesuitpater övertar själavården för sina landsmän i Göteborg. Det första kristna riksmötet äger rum i Göteborg, med deltagande av katoliker.

1974    
Omkring 80 000 katolskt döpta bor i Sverige. 15 000 av dem är födda i Sverige. 12 000 av katolikerna går regelbundet i mässan.

1977    
Stockholms katolska stift upphör att lyda under missionskongregationen; ekonomiskt stöd från Rom börjar avvecklas.

1979    
Trestadsområdet (Uddevalla - Vänersborg - Trollhättan) får egen präst.

1980    
Alla Trestads församlingsaktiviteter förläggs till Väne-Ryrs kyrka, som lånas av Svenska kyrkan.

1981    
Två engelskfödda passionistfäder stationeras vid Johannesgården, där de verkar till 1986.
Den svenska översättningen av mässans ordinarium och eukaristiska böner godkännes i Rom. 
52 katolska gudstjänstlokaler och 92 000 registrerade katoliker finns i Sverige.

1982    
Uppemot 10 000 katoliker i Göteborg, varav 8 000 registrerade församlingsmedlemmar. 1 feb: Trestadsområdet bildar egen församling. Den omfattar hela Dalsland, Bohuslän norr om Stenungsund och området söder om Vänern från Vänersborg i nordost till Lödöse i söder.
En passionistpräst börjar bedriva själavård i Angeredsområdet i nordöstra Göteborg. 11 april: Första mässan läses i lånad kyrka i Angered. Juni: Tre passionistsystrar börjar verka i Angered. De blir kvar till 1996. St Josefs kapell nära SKF - främst avsett för gudstjänster på italienska - tas i bruk mot slutet av året.

1983    
110 000 katoliker - av 50 olika nationaliteter - bor i Sverige. Katolska kyrkan är nu det näst största trossamfundet i Sverige. 19 juni: St Franciskus brödraskap i Jonsered utanför Göteborg, vilket funnits sedan 1975 som en kommunitet inom Svenska kyrkan, konverterar. De har kloster och gästhem i ett nedlagt ålderdomshem. Drottning Astrids skola får för första gången statsbidrag.

1984    
Aug: Fyra Assumptionssystrar stationeras vid Kristus Konungens kyrka och öppnar kloster där. De verkar i församlingen till sommaren 1995.

1985
1 jan: Angereds församling, som är anförtrodd åt passionistorden, blir självständig. Den omfattar Angeredsområdet med stadsdelen Bergsjön i Göteborg och Ale, Alingsås, Lerums och Partille kommuner. Där bor mellan 1 200 och 1 500 katoliker. Söndagsmässa firar den nya församlingen på tre platser, nämligen i Missionsförbundets Tomaskyrka i Hammarkullen, i missionskyrkan i Jonsered samt i det i ett hyreshus belägna katolska kapellet i Alingsås.

1988    
Antal katoliker i Sverige: 129 403; 36 församlingar; 104 präster - från 20 nationer.
30 april: Första spadtaget tas till en katolsk kyrka i Angered.

1989
8 - 10 juni: Påven Johannes Paulus II besöker Sverige (Stockholm - Uppsala - Vadstena ).

1990    
2 febr: Kyrkan i Angered invigs. 7 april: Kapell hos franciskanerna i Jonsered invigs. 29 okt: Genomgripande förändringsarbeten i Kristus Konungens kyrkas inre påbörjas. Kortrappan, högaltaret, Maria- och Josefsaltaret samt evangelieambonen avlägsnas. Ett litet altare placeras nära den avsats som ersätter en del av kortrappan (se bild). Tabernaklet flyttas från absiden
och inmuras i väggen, där Mariaaltaret tidigare funnits. 31 dec: 145 312 katoliker finnes i Sverige. 8 031 i Kristus Konungens församling.

1991    
2 april: Trestadsförsamlingen köper Trollhättans missionsförsamlings Centrumkyrka.

1992    
Av Sveriges 8,6 miljoner invånare är 150 000 katoliker. Dessa har 127 präster och 37 församlingar. 26 jan: Trestadsförsamlingens nyförvärvade kyrka i Trollhättan invigs.

1994    
En passionistpater får uppdrag att samla katolikerna på Hisingen och utöva själavård där.

1995    
April: På Hisingen firas för första gången mässa i Brämaregårdens kyrka, som tillhör Svenska kyrkan. Successivt utvecklas verksamheten till mässfirande även i andra lånade protestantiska kyrkor på ön.

1996
2 jan: Katolska skolan köper Örgrytes gamla församlingshem Skogshyddan vid Lilla Danska vägen med stor park- och skogstomt. Eftersom skolan kompletteras med högstadium, behövs en större skolbyggnad. 16 mars: Biskop Hubertus Brandenburg tar första spadtaget för den nya skolan.

1997    
5 sept: S:ta Elisabets Folkhögskola (filial till S:ta Birgittas Folkhögskola) startar i den gamla skolbyggnaden. 17 okt: Katolska Skolan av Notre Dame invigs av biskopen och Drottning Silvia. Skolan har fullständig grundskola med 300 elever, fördelade på 13 klasser, samt fritidshem.

1998    
25 mars: Caritas startar Frivilligcentralen Heden i samarbete med Vasa församling (Svenska kyrkan) och Sankt Jakobs församling (Metodistkyrkan) i gamla skolbyggnadens tidigare vaktmästarbostad. Detta samarbete läggs ned i samband med ombyggnationen av Församlingshemmet 2010.
Okt: Lagom till kyrkans 60-års jubileum får församlingen 3 nya församlingssystrar tillhörande en ung polsk ordensgemenskap kallad ”Gemenskap: Barn av Guds nåd”. De bosätter sig i en lägenhet i Mölndal. 

2005
S:ta Maria Magdalena församling med centrum på Hisingen, blir självständig. Kristus Konungens församling har cirka 5 900 medlemmar från cirka 70 olika nationaliteter. 8 präster tjänstgör där. Av dem är 5 nationella själasörjare för kroater, polacker, slovener, spansktalande, och arabisktalande; dessa präster reser runt i regionen och betjänar sina landsmän. Två tjänstgör renodlade församlingspräster och en präst är emeritus. Församlingen omfattar Göteborgs kommun med undantag av de nordöstra stadsdelarna (Angereds-området med stadsdelen Bergsjön), Mölndals, Härryda kommuner i Västra Götalands län samt Kungsbacka kommun i Hallands län.

2015
Kristus Konungens kyrka vinner utmärkelsen "Svenska ljuspriset" för den bästa ljusinstallationen under 2014. Kyrkorummet har nu helt ny belysning.

2016
Med anledning av helgonförklaringen av S:ta Elisabeth Hesselblad beställer församlingen en staty från Ferdinand Stuflesser i Italien. Statyn välsignades på sin plats i kyrkan den 19/6.